Arkiv

Ny avhandling från Umeå Universitet visar att studenterna får alltmer makt inom högskolan. Anledningen är uppkomsten av digitala medier inom utbildningen.

Peter Bergström, från institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå Universitet, undersöker i sin avhandling ”Designing for the Unknown. Didactical design for Process-based Assessment in Technology-rich Learning Environments” hur undervisningen för lärare och sjuksköterskor förändrats i takt med att nya tekniska hjälpmedel introducerats i undervisningen. Studenterna som medverkat i studien har studerat på distans. Bergström noterar att ett maktskifte har ägt rum där studenterna fått alltmer inflytande, medan lärarens roll förändrats, och förklarar skiftet genom att argumentera för att fokus gått från undervisning, till lärande.

Kunskap är makt

Bergströms slutsats visar att kunskap är makt, även i klassrummet. En lärare som inte längre har ett informationsövertag måste tänka över sin roll, och återuppfinna sitt sätt att hjälpa studenternas inlärning. Med framväxten av kommunikationssamhället, och det enorma utbud information som finns tillgänglig, är dessa förhållanden ett faktum. Och med distansundervisning och digitala undervisningsmetoder och digitala undervisningsmetoder blir det ännu mer framträdande – och därmed viktiga att ta hänsyn till.

Frihet inom ramar

Som forskare är Bergströms uppgift att redogöra för de förhållanden som råder, och förklara hur utvecklingen gått till. För oss, som befinner oss i andra änden där de nya tekniska hjälpmedlen skapas, finns en annan uppgift.

Vi måste ta Bergströms slutsatser på allvar, och fortsätta utveckla metoder som fokuserar på lärande – snarare än utbildning, utan att tappa greppet om lärarens roll eller vikten av styrning. Det är en balansakt som måste till, där studenternas intressen och förmåga till självinlärning inte får begränsas av en hierarkisk relation mellan lärare och student. Samtidigt måste vi behålla vissa ramar för att kunna skapa tydliga mål, då inlärning utan riktning i ett samhälle med informationsöverflöd inte kan likställas med utbildning.

För vår del funderar vi mycket på det lustdrivna lärandet, och hur vi egentligen befäster handlingsmönster – och därmed kan lära oss att förändra dem. Men det tar vi nästa vecka.

Bild: Umeå Universitet

DN skriver om att nya undersökningar visar att nätbaserat stöd minskar ångesten hos cancerpatienter genom att erbjuda uppdaterad och lättillgänglig information om deras behandling, samt möjlighet till expertkontakt.

Nätbaserad behandling med råd om egenvård har visat sig minska ångesten hos cancerpatienter avsevärt, det visar en ny norsk undersökning.

Ångestdämpande stöd

Att få besked om cancer innebär att livet ställs på sin spets och frågorna hopar sig. Många söker svar på nätet och googlar frenetiskt för att försöka förstå och skaffa sig kontroll, men svaren finns inte alltid att tillstå. Att läsa hundratals artiklar med olikartad information kan till och med ge en känsla av ännu mer osäkerhet.

Norska sjukhus har därför utvecklat ett program för nätbaserat stöd till cancerpatienter. Programmet fungerar som en form av psykosocialt stöd, samtidigt som det ger handfasta råd om egenvård och information om den cancerform som patienten lider av.

Metoden har visat sig mycket effektiv vad gäller att minska patienternas oro och ångest. Nätbaserat stöd är också mycket billigare än att patienterna ska ringa och boka möte med enskilda läkare.

Nyttan med individbaserat

Den stora hemligheten med de nätbaserade stödprogrammen är deras förmåga att anpassa sig till individen. Varje patient kan navigera bland den information som finns tillgänglig för att söka de svar som är relevanta för just honom eller henne, och tillgängligheten är obegränsad. Stödet finns där närhelst patienten söker det.

Det är denna form av individanpassning som gör e-learning så smart, oavsett om målet med kunskapen är att lindra ångest, öka sälj eller skapa en ny medarbetarpolicy.

Nu har Articulate Storyline släppts, och världens mest kraftfulla och användarvänliga verktyg för e-learning är här. Vi firar med premiärpris till de 100 första som köper en licens.

Articulate har jobbat hårt och länge med att utveckla Storyline. Tidigare fanns Presenter, Engage och Quizmaker, som fortfarande räcker långt för den som vill precis börjat med e-learning, eller för den som vill göra enkla produktioner.

Men Storyline tar allt detta till en ny nivå. Med funktioner för att skapa avancerad interaktivitet och med möjlighet att publicera på iPads och tablets gör Storyline det enkelt för vem som helst att producera e-learning av absolut världsklass.

Kraftfullt och användarvänligt

Storyline är byggt med avsikten att vem som helst ska kunna skapa kraftfull och smart e-learning, utan att ha kunskaper om vare sig programmering eller design. Programmet är byggt med en mängd smarta lösningar som tillåter användaren att skapa avancerade funktioner på ett enkelt sätt.

Du kan till exempel bygga flera lager på en och samma slide, för att anpassa kursens nästa steg utefter användarens agerande och därmed göra kursen mer interaktiv. Storyline kommer också med en uppsättning ”karaktärer” som gör din e-learning mer personlig och tilltalande.

Billigast hos oss

Som partner och återförsäljare av Articulate i Norge och Sverige har vi alltid väldigt förmånliga priser på Articulate-licenser. Nu firar vi släppet av Storyline med ett premiärpris till de 100 första som köper. Först till kvarn gäller, så missa inte tillfället!

Vi erbjuder även utbildningar, support och workshops till dig som vill utveckla din e-learning och få ut så mycket som möjligt av Storyline.

Nya siffror från Statistiska Centralbyrån visar att var fjärde högskolestudent i Sverige läser på distans. Det är en stor ökning jämfört med tidigare. Sedan 2005 har antalet studenter som pluggar på distans ökat med 41 %.

Under samma tid har vi svenskar vant oss vid en digitaliserad vardag. YouTube kom också 2005. Facebook och Google kom 2004 och tog sig snabbt till Sverige. På dryga fem år har vi skaffat oss nya vanor, nya förhållningssätt och i många avseenden ett nytt samhälle.

Att utbilda sig smart

Den här utvecklingen gäller inte minst utbildning. Siffrorna från SCB, i kombination med regeringens Digitala Agenda, visar på hur viktig den digitala utvecklingen är för hur vi lär oss.
De stora fördelarna med digitala utbildningsmetoder kan sammanfattas i flexibilitet och individanpassning. En vanlig kursbok innehåller varken mer eller mindre information än det som ryms inom dess pärmar. Referenser må finnas längst bak, och det går att söka mer information baserat på hänvisningar i boken, men alla sorters fördjupningar kräver elevens eget engagemang.

Anpassningsbar struktur

Digitala kurser kan byggas enligt helt andra strukturer än den linjära kursbokens logik. Varje avsnitt kan presenteras med en rad möjliga fördjupningar, vilket skapar en djupare och mer dynamisk kursstruktur. Referenser och hänvisningar leder vidare till webbsidor med bara ett klick, vilket gör det enkelt för eleven att navigera vidare till obegränsade infallsvinklar. Avsnitt som är mindre intressanta kan gås igenom ytligt, eller lämnas helt.

Kontentan är att eleven i större utsträckning styr lärandeupplevelsen genom att navigera sin väg genom kursinnehållet, istället för att agera passiv mottagare till en föreläsning eller bok, som båda har en förutbestämt och linjär struktur. Den möjligheten utgör den stora fördelen med digitala utbildningsmetoder, eftersom den sätter eleven i centrum och ger alla en individanpassad lärandeupplevelse.

Vi är partners med Articulate och deras återförsäljare i Sverige, Norge och Finland. Det betyder att vi länge vetat hur bra deras produkter är, och hur tacksamma de är att arbeta med. Men vi vill att ni ska veta det också!

Därför blev vi väldigt glada när vi hittade videon ovan, för den går igenom samtliga Articulates produkter och berättar hur de fungerar och vad de är bra till. Hela presentationen är dryga 54 minuter och då får du veta allt du behöver, men du kan även välja utvalda delar genom att klicka dig fram till det som du är mer intresserade av.

Presenter, Engage och Quizmaker

Filmen berättar om Articulates tre huvudsakliga program: Presenter, Engage och Quizmaker. Alla tre är verktyg för att göra din e-learning mer interaktiv. Presenter är ett effektivt sätt att tillföra interaktiva övningar och element som gör din kurs mer intressant. Kursen har fortfarande en linjär struktur och formen av en presentation, men tilltalet och sättet den nya kunskapen presenteras på får användaren att reflektera och ta ställning.

Engange är ett verktyg för att tillföra grafik och design till din utbildning utan att du själv behöver kunna något om design, då allt du behöver finns i Engage. Det handlar återigen om att göra kursen mer interaktiv och intressant genom att utmana linjära strukturer och istället skapa funktioner som tillåter användaren att själv klicka sig fram till ny kunskap.

Quizmaker är precis som det låter ett program för att skapa kurser som innehåller frågor med svarsalternativ. Tjusningen med Quizmaker är att frågorna och svarsalternativen inte är begränsade till vanliga 1,X,2-frågor, utan att de presenteras tillsammans med ett scenario så att frågorna symboliserar olika handlingsmöjligheter. Med Quizmaker kan du dessutom tillföra feedback till de olika alternativen och därmed få fram logiska resonemang och tankemönster som leder till nya beteendemönster.

I onsdags skrev DN om ”Nätjättarnas” vilja att veta allt om dig, och hur Apple, Google, Amazon och Facebook kartlägger våra beteenden på internet för att använda dem till riktad och individbaserad reklam.

Med de senaste årens framväxt av sociala medier har den riktade reklamen fått sikte på helt ny mark. Den vill nå oss när vi är som allra mest köpvilliga genom att anpassa reklamen utefter den information de får reda på om oss våra sociala profiler på nätet.

Några fasar, andra är entusiastiska. Frågor om integritet, marknadens kraft, och det demokratiska i att ge alla en röst har stötts och blötts i de diskussioner som följt artikeln, och i diskussioner som föregått den. Argumenten för den här formen av reklam har handlat om den nya bekvämlighetsnivå som vi kan få. Att livet faktiskt blir lite smidigare och lite enklare när det som kommuniceras till en har förankring i ens liv.

Medlen och målet

Med tanke på det vi gör är det ganska uppenbart att vi tycker om internet. För oss är nätet en värld som bara levt sin tidiga barndom, och som obönhörlighen kommer att växa upp till att bli en tonåring och sedan en vuxen. Men hur den vuxna individen kommer att föra sig är omöjligt att säga. Det kommer helt enkelt bero på hur vi uppfostrar vårt kära Internet.

Att den information som vi som privatpersoner ger till sociala medier sälja för att företag ska kunna skapa riktad reklam har både för- och nackdelar. Det intressanta i den här debatten för vår del är tanken om en individanpassad upplevelse på nätet. I vårt arbete är den visionen högst upp på listan över mål. Vi kämpar för att hela tiden komma närmare individen och skapa en mer personlig upplevelse. Och våra kunder älskar den målsättningen. De jobbar tillsammans med oss för att utveckla system som möter individen och är alltmer mänskliga.

Så var drar vi då gränsen? Diskussionen är långt ifrån över, och förhoppningsvis kommer den leva så länge som Internet själv lever.

Internet erbjuder enormt mycket information. Men det är inte alltid så lätt att veta hur den här informationen får användas, modifieras och spridas. Creative Commons försöker råda bot på detta genom att upprätta ett system för delning och spridning av material på internet, som tillåter fler att ta del av mer.

Innan Creative Commons hade vi bara upphovsrättslagen att tillgå. Den säger att varje person som vill sprida eller återanvända någon som den hittat på internet måste hitta upphovsmannen, be om tillåtelse och sedan hänvisa till den personen i sitt eget verk. Den processen kan ibland vara omständlig, då det inte alltid är enkelt att få tag på upphovsmannen.

Creative Commons är ett system som gör hela denna karusell smidigare. De har skapat funktioner som tillåter upphovsmannen att själv bestämma hur hans verk får användas, om det till exempel får användas för kommersiellt bruk, om det får revideras, och hur det får spridas. Det gör att den som behöver en bild på en häst för icke-kommersiellt bruk kan fylla i dessa kriterier i sin sökning och sedan hitta material som han vet att han får använda, utan att behöva kontakta upphovsmannen.

6 olika licenser

Samma regler som vid upphovsrättslagen gäller dock fortfarande i fråga om att uppge vem som är upphovsman. Det måste alltså framgå vem som skapat verket och hur den personen vill att verket ska spridas, så att andra kan använda det enligt samma villkor.

Creative commons har funnits i flera år, men hela tiden utvecklats för att bli mer användarvänligt. Nu finns 6 olika licenser som upphovsmannen kan knyta till sitt verk och därmed informera alla om hur han vill att verket ska användas och spridas. Dessa 6 licenser har varsin symbol som gör det enkelt för olika användare att identifiera vilket material som får användas hur.

Mycket av det material som ligger under Creative Commons används i olika samarbeten, där en rad olika upphovsmän drar nytta av varandras arbete för att utveckla något helt nytt. Det kan gälla allt från musik och webbdesign till fotografi och programmering. Poängen är att de med samma intresse ska kunna dela med sig av sina verk till dem som har samma specialintresse.

Den första internationella kvalitetsstämpeln för e-learning har nu lanserats. Epprobate värderar kvaliteten på e-learning för att hjälpa fler att hitta rätt.

Digitalt lärande växer enormt och marknadens utbud har ökat i samma takt. Många högkvalitativa produkter har sett dagens ljus, men många dåliga produktioner har också skapats. Det har gjort det allt svårare att navigera det utbud som finns och bedöma vad som är bra e-learning och vad som är sämre.

Epprobate vill skapa ordning i detta kaos genom att erbjuda den första internationella kvalitetsstämpeln för e-learning. De satsar stort på en utvärderingsprocess där vissa kriterier bedöms enligt en skala och sedan sammanfattas till ett utlåtande. Processen fungerar även som en konsultation där skaparna till den e-learning som utvärderas får feedback och möjlighet att förbättra sin produkt.

Blended learning, mobile learning, social learning

Utvärderingen tar hänsyn till utbildningens pedagogik, innehållets kvalitet och riktighet, den tekniska kvaliteten, och förmågan att tillmötesgå målgruppen. Tanken är alltså inte bara att skapa en internationell kvalitetsstämpel utan även internationella kriterier för vad bra e-learning borde innehålla.

Epprobate är ett tecken på hur stort digitalt lärande är. En internationell standard är detsamma som en internationell marknad, och en internationell marknad behöver ett globalt språk. Från vårt perspektiv är det Epprobates främsta värde – att deras verksamhet kommer att bidra till skapandet av ett språk som kan uttrycka de skillnader som särskiljer bra e-learning från dålig.

För några veckor sedan lanserade Mac iBook och tog därmed sitt största och viktigaste steg mot klassrumsundervisning. Nu följer Ted Talks samma vision och lanserar Ted-ed, utbildningsvideor på nätet.

Ted-ed finns primärt som en YouTube-kanal med ett dussin korta videoklipp med material för gymnasieelever och andra som vill lära sig. Men planen är att utbudet ska öka till hundratals videos under det kommande året.

Interaktiv e-learning

Videorna kommer att kompletteras med andra funktioner där användarna kan dela sina erfarenheter. Lärare kan utbyta idéer om hur video kan integreras som en del av klassrumsundervisning, och eleverna kan diskutera ämnet och hitta nya infallsvinklar.

Innehållet i videorna ska vara av sådan kvalitet att det erbjuder möjligheter som annars är svåra att förverkliga i klassrummet. Fördelen med att varje elev kan lära sig i sin egen takt framhålls också.

Digitalt lärande

De kritiska röster som gjort sig hörda har diskuterat hur digitala media kan likställas med lärande, och hur den kvalitativa upplevelsen skiljer sig åt. Men frågan är om det är rätt fråga att ställa. I våra kurser använder vi aldrig videos som enda utbildningsmetod, utan snarare som ett moment i en kurs. En video lämpar sig till exempel väldigt bra för att introducera ett ämne, eller för att ge exempel som kontextualiserar ämnet.

Att tillvarata de möjligheter som finns med digitala lärandemetoder borde inte vara kontraproduktivt till att värna om goda lärandemetoder, eller fortsätta utforska vad goda lärandemetoder är. Tvärtom handlar möjligheterna med digitala lärandemetoder om att förbättra lärandeupplevelsen genom att tillföra ytterligare verktyg och metoder.

En av våra största önskningar inför 2012 är att få jobba långsiktigt med fler av våra kunder. Kompetensutveckling är en fortgående process som behöver integreras i övrig verksamhet för att nå sin fulla potential.

HR-bloggen postade nyligen ett intressant inlägg som tangerar detta. Bloggaren Carl Blomberg gjorde ett gästinlägg om agil HR, och hur fenomenet håller på att växa sig allt starkare inom HR- organisation. ”Agil” kommer från engelskans ”vig” eller ”flexibel”. Blomberg förklarar att ”I jämförelse med den traditionella vattenfallsmodellen (där ett steg måste vara klart innan man kan gå till nästa) innebär agila metoder ett mer flexibelt arbetssätt, där ständiga anpassningar till förändringar välkomnas under hela processen.”

Ett agilt synsätt bygger alltså på ständiga anpassningar och ett förändringsarbete som pågår kontinuerligt under ramen av ett flexibelt system. De här anpassningarna kan ta olika former, och kräver ofta god kommunikation för att genomföras. Årliga utvärderingar som utförs i december och presenteras i mars är alltså inte att föredra om man arbetar med agila metoder. Lösningen är snarare att införa en dialog mellan ledning och medarbetare så att justeringar kan göras efter hand.

Agilt lärande

Vi inspireras av dessa tankar när vi önskar att få jobba mer långsiktigt med fler av våra kunder. Vi vet att engångssatsningar på storslagna kurser sällan ger lika långsiktia resultat som kontinuerliga satsningar som ständigt anpassas efter föränderliga behov.

Vi är extremt bra på att utveckla kurser för tiotusentals användare och därmed få alla dessa att tillgodogöra sig aktuella uppdateringar. Vi har gjort det i flera år och vi vill fortsätta göra det. Men vi vill också ta nästa steg, och utveckla metoder för att utveckla en dynamisk, lärande organisation inom ert företag.

Vi tycker mycket om konceptet Blended Learning, vilket innebär att lära sig med hjälp av både digitala och traditionella lärandemetoder för att uppnå bästa resultat.

Anledningen till att vi är så förtjusta i Blended Learning är att metoden utgår från att den digitala världen lever i symbios med den övriga världen – och Blended Learning utnyttjar fördelarna med denna förening.

Av samma anledning uppskattar vi andra initiativ som integrerar den digitala världen och ger den en plats där den normalt inte har utrymme. Flygbolagen KLM och Malaysian Airlines har nyligen lanserat ett initiativ som gör precis detta. De erbjuder alla sina passagerare att jämföra sina sociala profiler på Facebook och LinkedIn för att på så vis hitta en intressant stolsgranne. Initiativet heter ”Meet & Seat” och kommer att erbjudas på flyg från Amsterdam till New York, San Fransisco och Sao Paulo. Malaysian Airlines använder bara Facebook i sina matchningar.

Nya möten via nya e-lösningar

Satsningen har mötts av både positiva kommentarer och en del skeptiska kommentarer. Den största oron har handlat om stalkers, medan de som uppskattat idén sett en möjlighet att knyta nya kontakter.

För vår del ser vi mycket positivt på satsningen då den stärker relationen mellan vår onlinepersonlighet och vårt övriga sociala liv, och därmed fungerar som en symbios mellan två världar som redan är förenade i många människors liv.

Givetvis är vi också glada för alla idéer som kan göra långa flygningar till roligare upplevelser, och att byta ut flera timmars stirrande ut genom fönstret mot ett intressant samtal känns som en viktig pusselbit.

Nu utlyser The Hewlett Foundation en tävling där det bästa systemet för att betygssätta uppsatser ska koras. Avsikten är att uppmuntra fler skolor till att använda uppsatser som betygsunderlag, utan att behöva investera den tid som krävs för rättning.

Uppsatser har länge ansetts vara det bästa sättet för att mäta en students förståelse av den kunskap som ska testas. Det finns utrymme för reflektion och analys, och flera källor kan hänvisas till. Det enda problemet har varit den tid det tar för lärare att rätta uppsatserna. Detta har lett till att många lärare tvingats avstå från, eller begränsa sitt användande av, uppsatser.

The Hewlett Foundation vill nu ändra på detta genom att utlysa en tävling där vinnaren förväntas uppfinna ett system, eller snarare en robot, som kan göra rättningen utan manuellt arbete.

Kontinuerlig feedback värdesätts

Den stora frågan har varit om robotar kan utföra en bedömning som är lika nyanserad och därmed tillförlitlig som människans. En uppsats behandlar betydligt svårare frågor än 1,X,2, och den som bedömer måste kunna se de slutsatser som dragits, samt på vilka grunder de dragits.
Nuvarande robotar kan märka felstavningar, grammatiska fel, mäta antalet bokstäver som orden består av och därmed deras svårighetsgrad, samt hur många citat som finns i uppsatsen. Sådana indikatorer kan fungera som en del av en bedömning, men knappast ge en fullvärdig bild av uppsatsens nivå. Likväl använder många lärare dessa robotar under elevernas skrivprocess för att ge dem snabb feedback under skrivprocessen.

E-learning som en process

Den stora fördelen som noterats med dagens robotar är alltså desamma som vi noterat med våra kurser, nämligen att de stödjer eleven under lärandeprocessen och finns med som ett bollplank.
Långsiktigt lärande är inte en engångsföreteelse, utan en process som hela tiden utvecklas mellan eleven och den nya kunskapen. I den processen är tekniska hjälpmedel och lärandesystem ovärderliga.

Karin har arbetat med ord i hela sitt liv – först som lärare och sedan som journalist. Idag är hon manuschef på TicTac och försöker hitta nya vägar genom språkets och pedagogikens invanda mönster.

Det märks tydligt att Karin har en bakgrund som journalist, då hennes sätt att resonera uttrycker sig i frågor. Hur kan man skapa en pedagogik som fungerar? Vad är en lärande institution? Hur mäter man värdet av en utbildning?

- Det finns en stark lärandetradition i skolan där läraren presenterar ett ämne, gör vissa övningar och sedan testar elevernas kunskaper. Detta är på många sätt en fungerande metod, men det betyder inte att det är den bästa metoden – i synnerhet inte när de som ska lära sig är vuxna yrkesaktiva människor.

Karins stora fråga är således hur man kan skapa en lärandemetod som är anpassad till den kontext som digital utbildning verkar i. En avgörande skillnad mellan den vuxna yrkesaktiva eleven och den unga studenten är vad kunskapen ska fylla för syfte. Mycket av det vi lär oss under vår grundutbildning och ända upp på universitetet fyller väldigt lite funktion bortom den teoretiska kontext som kunskapen diskuteras i. Fysiker lär sig att prata fysik och antropologer diskuterar antropologi, men kunskaperna ges sällan ett praktiskt värde. För den vuxna yrkesaktiva eleven så är avsikten att den nya kunskapen ska tillämpas praktiskt omgående. Det är alltså inte mer teoretisk kunskap som efterfrågas av våra kunder, utan snarast en beteendeförändring.

- Våra utbildningar är ofta knutna till mätbara mål som bara kan uppnås med hjälp av beteendeförändringar. En säljgrupp kan till exempel vilja öka sälj med 5 %. Ett sätt att möjliggöra en sådan förändring är att utbilda samtliga säljare i säljteknik.

Det handlar om att navigera rätt

Karin talar om grundläggande förändringar i hur vi relaterar till kunskap och värdesätter den. Hon menar att memorerad kunskap förlorat i betydelse, medan förmågan att hantera och applicera nya kunskaper blivit allt viktigare.

- Det finns så mycket information idag att ingen kan veta allt. Dessutom är det väldigt enkelt att få reda på det man behöver, så det verkligt värdefulla är inte att kunna det som böcker och Internet kan minnas åt oss, utan snarare att använda de kunskaper som böcker och Internet tillhandahåller. Det är en fråga om att navigera rätt och associera rätt.

Karins syn på pedagogik är starkt influerad av denna drivkraft att hitta kunskapens och utbildningens funktion. Vem ska lära sig vad och varför? Att besvara den frågan rätt är utgångspunkten för varje kurs.

- Digital utbildning har potential att vara smart på så många olika sätt, och det är lätt att glömma hur smart det är att vara riktigt relevant.

The Telegraph skriver om hur sommarlovet är en förlegad institution. Jämförelser till det gamla bondesamhället görs och slutsatsen är entydig; dagens samhälle följer inte en struktur som försvarar ett långt sommarlov och skoldagar som slutar klockan tre.

Det långa sommarlovet var ett sätt att klara skörden, och att skicka hem barnen från skolan klockan tre var nödvändigt då de behövde hjälpa till med matlagning, tvätt och städning. Men dagens samhälle ser inte ut så. Ytterst få föräldrar är hemma från jobbet när skolan slutar, och ännu färre har möjlighet att vara lediga under hela sommarlovet. Tvärtom går barn och föräldrar i skift, och en mängd lösningar har uppkommit för att ta hand om barnen då föräldrarna inte kan.

Artikeln i The Telegraph föreslår därför ett annat system som är mer anpassat efter den livsstil som vi har idag. Ett jättelångt sommarlov med ännu längre terminer är inte idealiskt. Då är kontinuerliga pauser ett bättre alternativ. Varför inte ha ett system med två månaders skola och en månads lov – året runt? Varför inte införa skoldagar som är längre och inkluderar läxläsning, så att alla barn får samma hjälp och möjlighet till fördjupning?

Rätt uppmärksamhet A och O

Idag är socioekonomisk bakgrund den mest avgörande faktorn för hur väl barn lyckas i skolan. Det betyder att de aktiviteter som eleverna ägnar sig åt efter skolan är mer avgörande för deras betyg, än de timmar som de har gemensam undervisning med sina klasskamrater. Att få rätt uppmärksamhet och hjälp är A och O. Det betyder att tre månaders långa sommarlov kan göra stor skillnad mellan de elever som får kontinuerlig uppmuntran av sina föräldrar och de elever som inte får det.

Artikeln i The Telegraph har därför några bra poänger. Det skolsystem som är standard i västvärlden är inte anpassat till dagens samhälle. Men är den verkliga nöten att knäcka skoldagens längd, och sommarlovets längd? Handlar det verkligen om tidsramar och årsplanering?

Från vårt perspektiv så är den intressanta frågan snarare hur man kan få alla elever att stimuleras och uppmuntras i den grad de behöver utifrån deras individuella förutsättningar. Och hur man kan skapa en relation till lärande som inte bygger på prestation, utan på en inre längtan att lära sig mer.

Digital utbildning ser individen

Vi tror att den stora skillnaden mellan barn som växer upp under bättre socioekonomiska förhållanden och de som växer upp under sämre förhållanden är den uppmärksamhet och hjälp barnen får.

Ett sätt att lösa den problematiken är att införa skoldagar 8-5 och därmed ge alla barn samma antal timmar med vuxen tillsyn. Ett annat sätt att lösa den problematiken är att utveckla lärandemetoder som inte är beroende av en vuxen persons närvaro för att tillgodose individuell feedback och uppmuntran.

Att förlänga skoldagen och kapa sommarlovet är en metod att skapa lika förutsättningar för de barn som lär sig bäst genom den pedagogik som skolan använder sig av. Men det kan omöjligt ses som ett seriöst försök att skapa lika förutsättningar för alla att lära sig. Ett sådant försök måste ta ett större perspektiv och se till de olika sätt som barn lär sig på, och utveckla metoder som bemöter dessa olikheter.

Digital utbildning har potential att anta det perspektivet.

Dagens studenter vill ha flexiblare undervisningsformer och Karlstad universitet är fast beslutna att leva upp till efterfrågan. Idag läser 45 % av studenterna på distans, men i framtiden kommer uppdelningen mellan distansstudier och studier på campus att vara godtycklig. Anledningen är Blended Learning.

Blended Learning avser undervisning med hjälp av både digitala och traditionella undervisningsmetoder. Det handlar om att ta det bästa från två världar och kombinera den sociala aspekten av klassrumsundervisning med den flexibilitet och individanpassning som digitala metoder erbjuder.

Gränserna suddas ut

Karlstad universitet satsar 4 miljoner kronor på att utveckla metoder för Blended Learning. Förhoppningen är att gränsen mellan distansstudier och studier som bedrivs på campus ska att suddas ut, och att nya former för universitetsstudier kommer att bli standard.
Tjusningen med Blended Learning är att metoden anpassas till ämnet, istället för att ämnet anpassas till metoden. Om all undervisning sker i form av helklassföreläsningar så kommer ämnet oundvikligen anpassas till de förutsättningar, och begränsningar, som helklassföreläsningar innebär. Med Blended Learning finns goda möjligheter att anpassa lärandemetod efter ämne, och därmed skapa smartare och mer interaktiva utbildningar.

Lärarutbildningen först ut

Satsningen på Blended Learning framträder tydligast på ämneslärarutbildningen. Där kommer studenter från campus och distansstudenter att samläsa delar av sin utbildning så att båda grupperna får både klassrumsundervisning och undervisning med hjälp av digitala utbildningsmetoder.
För de allra flesta är tanken inget nytt. Vi googlar oss fram till information dagligen och är vana att tillgodogöra oss nya kunskaper via olika former av digitala media. Satsningen är alltså snarast ett initiativ att anpassa universitetsundervisningen till övriga samhället. Vi lever i en digitaliserad värld där förmågan att navigera Internet är en förutsättning för nästan vilket jobb som helst. Då är det fullt naturligt att högskolestudier också integrerar och arbetar aktivt med digitala metoder.

Apple lanserar iBook och bjuder därmed in världens studenter och lärare att utveckla digitalt undervisningsmaterial. Reaktionerna har varit positiva, även om många frågor kvarstår.
Böcker har länge fungerat som primärt kursmaterial och källa till ny kunskap. Vi har läst i generationer och lärt oss att lita till det tryckta ordet. Men den tilliten har gradvis ersatts av Internets logik, där publiceringsvillkoren är helt annorlunda.

Kvalitet mot kvantitet

För några år sedan diskuterades Internets möjligheter som läromedel i termerna kvalitet mot kvantitet. Det sades att det visserligen fanns hur mycket information som helst på internet, men ingen kvalitetssäkring eller källhänvisning. Internet var helt enkelt en opålitlig källa. Då var böcker bättre, med tydliga källhänvisningar och förlag som ansvariga utgivare.
Men nu har pendeln vänt. Med iBook finns samma kvalitetssäkring och källhänvisning som med vanliga böcker. Pålitlighet är således inte längre ett problem, så nu diskuteras kvalitet ur andra synvinklar. Kvalitet i form av uppdaterad information, och kvalitet vad gäller den pedagogiska ansatsen. En vanlig kursbok har inte mer än text och bild att tillgå, medan en iBook utgår från ett interaktivt material.
De interaktiva inslagen leder till en djupare lärandeupplevelse då fler sinnen är aktiverade under lärandeprocessen. Därtill uppmuntrar iBooks elevens nyfikenhet och vilja att lära sig, då det går att klicka sig vidare till fördjupad information, kontrasterande information och andra infallsvinklar som kontextualiserar ämnet.

Digital utbildning är framtiden

Apple’s satsning kan förväntas ha stort inflytande på skolor och universitet världen över, och kommer därför påverka vårt sätt att hantera och relatera till böcker, det skrivna ordet och pedagogik. Men det betyder inte att iBooken är fulländad. Den är snarare ett viktigt steg mot en framtid där utbildning i allt större utsträckning bredrivs med hjälp av digitala medier.
Vår Knowledge Manager Christian Stenevi är redan upptagen med att testa iBooks publiceringsverktyg.
- Konceptet är minst sagt intressant, säger han, men inte ens Apple har nått hela vägen. Och det är bra! Utvecklingen med digital utbildning har allt att vinna på att många olika företag och organisationer engagerar sig i att hitta de bästa lösningarna.

Niklas är en av de som varit med från TicTacs begynnelsedagar. Han är även vår främsta backendutvecklare, vilket betyder att han bygger de system som våra utbildningar baseras på.
Mycket av jobbet handlar om att skapa databaser över våra kurser och deras användare. De används sedan som underlag när vi sätter långsiktiga strategier, både för egen del och tillsammans med kund.

Föredrar lagarbete

Niklas tycker mest om när han får jobba fram lösningar där målet är definierat medan vägen dit är oklar.

- Det är absolut roligast när jag får jobba tillsammans med en kund eller en bra projektledare och driva ett projekt från start till mål. Det är speciellt när processen är intakt på det viset, så att vi får hantera allt oförutsett tillsammans och hitta lösningar eftersom.

Chefen, polarna och friheten

I slutet av månaden tackar dock Niklas för sig och beger sig mot nya mål. Han ska sluta upp med en gammal kollega och jobba i ett mindre företag. Men det har inte varit ett lätt beslut att lämna TicTac och han ser tillbaka på många fina stunder.

- Mina bästa minnen härifrån är chefen, polarna och friheten.

Och saknaden kommer vara ömsesidig. Den som jobbat längst med Niklas Olofsson är Andreas. Han berättar om Niklas ökända arbetsbubbla, och nöjet att väcka honom ur den. Att ta en paus och prata musik med honom, googla gitarrer och drömma om att köpa dem – även om de redan har långt fler än de behöver. Andra medarbetare pratar om Niklas noggrannhet, och flera om hans pålitlighet. Carolina, den omnämna chefen, kallar honom TicTacs Carles Puyol.

- Niklas är en synnerligen kompetent medarbetare och en guldgruva för laget. Han är sin egen, och med en så självklar pondus att alla tycker om honom. Han är som Puyol i FC Barcelona, minst lika cool.

Den flesta digitala utbildningar som vi producerar distribueras via ett Learning Management System (LMS). Ett LMS kan se ut på olika sätt och ha varierande funktionalitet, men gemensamt är att de administrerar e-kurser samt rapporterar resultat.

Vårt LMS Online Academy är byggt så att det kan anpassas beroende på vilka funktioner som är viktiga för ett visst projekt, eller för en viss kund. Men vi har fler steg att ta. Lennart Helmbold, ansvarig för lärande på Media Evolution, har skrivit kapitlet “Verktyg för en lärande organisation” i antologin ”Delad kunskap är dubbel kunskap” som handlar om dessa steg och hur de kan tas.

Nödvändigt med en icke-hierarkisk struktur

Helmbold vill visa på hur det är möjligt att skapa lärande organisationer, och vad som finns att vinna på att göra det. Skillnaden mellan en lärande organisation och en organisation som har inslag av lärande utgörs främst av kultur och struktur. Helmbold menar att många av dagens arbetsplatser präglas av en hierarkisk struktur som motverkar den kultur som är nödvändig för att utveckla en lärande organisation.
En hierarkisk ordning tenderar att skapa en kultur vari lärande uppfattas som något skilt från den övriga verksamheten. Det kan handla om några kurser per år, eller konferenser som kan vara nog så intressanta, men sällan utformade i relation till de arbetsuppgifter och utmaningar deltagarna står inför i sitt dagliga arbete.

Integrera lärande för en organiskt växande organisation

I en lärande organisation är lärande en integrerad del av verksamheten, vilket innebär att alla befinner sig i en kontinuerlig lärandeprocess. Denna lärandeprocess kan se olika ut, men grundläggande är att den utgår från individen och därmed öppnar upp för initiativtagande men också för en mer effektiv lärandeprocess.
Problemet som hittills legat i vägen för att uppnå en effektiv och individanpassad lärandeprocess är egentligen gammalt, då svårigheten varit att upprätta kommunikationskanaler där också stora organisationer förmår att se individen. Detta är både ett administrativt problem och ett ekonomiskt problem.
Det Lennart Helmbold gör är att peka på möjligheterna med ett kombinera digitala utbildningsmetoder och traditionella utbildningsmetoder (med resultatet blended learning) för att administrera denna lärandeprocess på ett sätt som gör att de ekonomiska argumenten för att vidhålla gamla strukturer tappar bäring. Och då börjar det bli riktigt intressant. När valet att skapa en lärande organisation är en realitet för alla organisationer och företag – så länge motivationen och tron på dess värdegrund finns.

Och det är där vi står. Med det administrativa problemet att skapa lösningar – nya former av LMS eller helt andra metoder, som svarar till individen utan att komplicera systemet individen ingår i.

Innovation är ett av vårt samhälles starkaste ledord. Vi eftersträvar innovation, vi beundrar innovation och vi tror på det. Ändå visar forskning att vi är skeptiska mot kreativa idéer.

Innovation står för nyskapande och förutsätter ett tillstånd av ickevetande. Att det självklara ifrågasätts och sätt åt sidan till fördel för andra lösningar. De senaste åren har kreativa idéer av detta slag prisats – men forskning visar nu att vår beundran för kreativitet och nytänkande främst är teoretisk, och inte faktisk.

Beroende av kontroll

Psybloggen skriver om hur människan i grunden är kontrollsökande och instinktivt vänder sig mot idéer som utmanar vår trygghet. Vi tycker om när vi kan utgå från att vi vet hur saker och ting förhåller sig, och känner oss därför hotade när någonting påvisar att vi inte vet. För att ge rum till kreativitet så måste även grundantaganden ifrågasättas – vilket innebär att vi måste acceptera eller åtminstone hypotetiskt utgå från att vi inte vet.

Kreativitetens gränser

Vi märker av den här tendensen till skepsis i våra möten med kunder. Många är rädda att ta steget mot digital utbildning och har svårt att acceptera att det som var en smart lösning för tio år sedan inte längre är en smart lösning. Problemet i dessa fall är inte vår produkt utan att kundens världsbild inte är samstämmig med vårt erbjudande och de metoder vi arbetar med.

Då gäller det att se igenom de rädslor som ligger till grund för skepsisen och arbeta sig igenom dem tillsammans. Våra produktioner inleds med en serie möten där liknande frågeställningar klargörs. Kundens tidigare erfarenheter gås igenom och sätts i relation till övergången till digitala utbildningsmetoder. Många gånger är denna process lika avgörande och värdefull för kunden som den slutgiltiga produktionen – för det stora steget är ofta att våga nya metoder och ifrågasätta gamla, snarare än själva bytet från en metod till en annan.

Smart pedagogik lär eleven att lära sig själv. Blended learning är en utbildningsmetod som gör det lättare att uppnå det målet.
Blended learning har många föregångare såsom mixed learning, hybrid learning eller integrative learning – och avser lärande som sker med flera olika metoder och i olika miljöer. Tanken är att engagera eleven till självständigt lärande, och bygga ett starkare förhållande mellan teori och praktik, genom att göra lärandet så varierande som möjligt.

Den ultimata kombinationen

En vanlig version av blended learning är att kombinera traditionell klassrumsundervisning med onlinekurser och mobilt lärande. De digitala metoderna tillför mer flexibilitet och självständighet, samtidigt som de gör det enklare att anpassa materialet och studietakten efter elevernas individuella behov.
För oss representerar blended learning det smartaste sättet att bemöta lärande, då metoden integrerar teori med praktik och därmed förankrar de nya kunskaperna i elevens vardag.

Ett sätt att tänka

Vi framhäver blended learning inför alla våra produktioner och diskuterar gärna hur vår produktion kan fungera som en del av ett större sammanhang. För oss är det grunden till långsiktigt lärande, men också förutsättningen för att utveckla den potential som vi ser i digitala utbildningsmetoder.
Det har länge funnits en tanke om att skola och universitet är samhällets lärandeinstitutioner, medan arbetslivet kännetecknas av att man ska använda den kunskap man förvärvat under sina studieår. Men den tiden är förbi. Vi vill skapa världens bästa lösningar för att alla ska lära sig under hela livet – medan de arbetar för organisationer och företag där lärande inte är den primära verksamheten.