Blogg

Karin har arbetat med ord i hela sitt liv – först som lärare och sedan som journalist. Idag är hon manuschef på TicTac och försöker hitta nya vägar genom språkets och pedagogikens invanda mönster.

Det märks tydligt att Karin har en bakgrund som journalist, då hennes sätt att resonera uttrycker sig i frågor. Hur kan man skapa en pedagogik som fungerar? Vad är en lärande institution? Hur mäter man värdet av en utbildning?

- Det finns en stark lärandetradition i skolan där läraren presenterar ett ämne, gör vissa övningar och sedan testar elevernas kunskaper. Detta är på många sätt en fungerande metod, men det betyder inte att det är den bästa metoden – i synnerhet inte när de som ska lära sig är vuxna yrkesaktiva människor.

Karins stora fråga är således hur man kan skapa en lärandemetod som är anpassad till den kontext som digital utbildning verkar i. En avgörande skillnad mellan den vuxna yrkesaktiva eleven och den unga studenten är vad kunskapen ska fylla för syfte. Mycket av det vi lär oss under vår grundutbildning och ända upp på universitetet fyller väldigt lite funktion bortom den teoretiska kontext som kunskapen diskuteras i. Fysiker lär sig att prata fysik och antropologer diskuterar antropologi, men kunskaperna ges sällan ett praktiskt värde. För den vuxna yrkesaktiva eleven så är avsikten att den nya kunskapen ska tillämpas praktiskt omgående. Det är alltså inte mer teoretisk kunskap som efterfrågas av våra kunder, utan snarast en beteendeförändring.

- Våra utbildningar är ofta knutna till mätbara mål som bara kan uppnås med hjälp av beteendeförändringar. En säljgrupp kan till exempel vilja öka sälj med 5 %. Ett sätt att möjliggöra en sådan förändring är att utbilda samtliga säljare i säljteknik.

Det handlar om att navigera rätt

Karin talar om grundläggande förändringar i hur vi relaterar till kunskap och värdesätter den. Hon menar att memorerad kunskap förlorat i betydelse, medan förmågan att hantera och applicera nya kunskaper blivit allt viktigare.

- Det finns så mycket information idag att ingen kan veta allt. Dessutom är det väldigt enkelt att få reda på det man behöver, så det verkligt värdefulla är inte att kunna det som böcker och Internet kan minnas åt oss, utan snarare att använda de kunskaper som böcker och Internet tillhandahåller. Det är en fråga om att navigera rätt och associera rätt.

Karins syn på pedagogik är starkt influerad av denna drivkraft att hitta kunskapens och utbildningens funktion. Vem ska lära sig vad och varför? Att besvara den frågan rätt är utgångspunkten för varje kurs.

- Digital utbildning har potential att vara smart på så många olika sätt, och det är lätt att glömma hur smart det är att vara riktigt relevant.

Läs hela inlägget

The Telegraph skriver om hur sommarlovet är en förlegad institution. Jämförelser till det gamla bondesamhället görs och slutsatsen är entydig; dagens samhälle följer inte en struktur som försvarar ett långt sommarlov och skoldagar som slutar klockan tre.

Det långa sommarlovet var ett sätt att klara skörden, och att skicka hem barnen från skolan klockan tre var nödvändigt då de behövde hjälpa till med matlagning, tvätt och städning. Men dagens samhälle ser inte ut så. Ytterst få föräldrar är hemma från jobbet när skolan slutar, och ännu färre har möjlighet att vara lediga under hela sommarlovet. Tvärtom går barn och föräldrar i skift, och en mängd lösningar har uppkommit för att ta hand om barnen då föräldrarna inte kan.

Artikeln i The Telegraph föreslår därför ett annat system som är mer anpassat efter den livsstil som vi har idag. Ett jättelångt sommarlov med ännu längre terminer är inte idealiskt. Då är kontinuerliga pauser ett bättre alternativ. Varför inte ha ett system med två månaders skola och en månads lov – året runt? Varför inte införa skoldagar som är längre och inkluderar läxläsning, så att alla barn får samma hjälp och möjlighet till fördjupning?

Rätt uppmärksamhet A och O

Idag är socioekonomisk bakgrund den mest avgörande faktorn för hur väl barn lyckas i skolan. Det betyder att de aktiviteter som eleverna ägnar sig åt efter skolan är mer avgörande för deras betyg, än de timmar som de har gemensam undervisning med sina klasskamrater. Att få rätt uppmärksamhet och hjälp är A och O. Det betyder att tre månaders långa sommarlov kan göra stor skillnad mellan de elever som får kontinuerlig uppmuntran av sina föräldrar och de elever som inte får det.

Artikeln i The Telegraph har därför några bra poänger. Det skolsystem som är standard i västvärlden är inte anpassat till dagens samhälle. Men är den verkliga nöten att knäcka skoldagens längd, och sommarlovets längd? Handlar det verkligen om tidsramar och årsplanering?

Från vårt perspektiv så är den intressanta frågan snarare hur man kan få alla elever att stimuleras och uppmuntras i den grad de behöver utifrån deras individuella förutsättningar. Och hur man kan skapa en relation till lärande som inte bygger på prestation, utan på en inre längtan att lära sig mer.

Digital utbildning ser individen

Vi tror att den stora skillnaden mellan barn som växer upp under bättre socioekonomiska förhållanden och de som växer upp under sämre förhållanden är den uppmärksamhet och hjälp barnen får.

Ett sätt att lösa den problematiken är att införa skoldagar 8-5 och därmed ge alla barn samma antal timmar med vuxen tillsyn. Ett annat sätt att lösa den problematiken är att utveckla lärandemetoder som inte är beroende av en vuxen persons närvaro för att tillgodose individuell feedback och uppmuntran.

Att förlänga skoldagen och kapa sommarlovet är en metod att skapa lika förutsättningar för de barn som lär sig bäst genom den pedagogik som skolan använder sig av. Men det kan omöjligt ses som ett seriöst försök att skapa lika förutsättningar för alla att lära sig. Ett sådant försök måste ta ett större perspektiv och se till de olika sätt som barn lär sig på, och utveckla metoder som bemöter dessa olikheter.

Digital utbildning har potential att anta det perspektivet.

Läs hela inlägget

Dagens studenter vill ha flexiblare undervisningsformer och Karlstad universitet är fast beslutna att leva upp till efterfrågan. Idag läser 45 % av studenterna på distans, men i framtiden kommer uppdelningen mellan distansstudier och studier på campus att vara godtycklig. Anledningen är Blended Learning.

Blended Learning avser undervisning med hjälp av både digitala och traditionella undervisningsmetoder. Det handlar om att ta det bästa från två världar och kombinera den sociala aspekten av klassrumsundervisning med den flexibilitet och individanpassning som digitala metoder erbjuder.

Gränserna suddas ut

Karlstad universitet satsar 4 miljoner kronor på att utveckla metoder för Blended Learning. Förhoppningen är att gränsen mellan distansstudier och studier som bedrivs på campus ska att suddas ut, och att nya former för universitetsstudier kommer att bli standard.
Tjusningen med Blended Learning är att metoden anpassas till ämnet, istället för att ämnet anpassas till metoden. Om all undervisning sker i form av helklassföreläsningar så kommer ämnet oundvikligen anpassas till de förutsättningar, och begränsningar, som helklassföreläsningar innebär. Med Blended Learning finns goda möjligheter att anpassa lärandemetod efter ämne, och därmed skapa smartare och mer interaktiva utbildningar.

Lärarutbildningen först ut

Satsningen på Blended Learning framträder tydligast på ämneslärarutbildningen. Där kommer studenter från campus och distansstudenter att samläsa delar av sin utbildning så att båda grupperna får både klassrumsundervisning och undervisning med hjälp av digitala utbildningsmetoder.
För de allra flesta är tanken inget nytt. Vi googlar oss fram till information dagligen och är vana att tillgodogöra oss nya kunskaper via olika former av digitala media. Satsningen är alltså snarast ett initiativ att anpassa universitetsundervisningen till övriga samhället. Vi lever i en digitaliserad värld där förmågan att navigera Internet är en förutsättning för nästan vilket jobb som helst. Då är det fullt naturligt att högskolestudier också integrerar och arbetar aktivt med digitala metoder.

Läs hela inlägget

Apple lanserar iBook och bjuder därmed in världens studenter och lärare att utveckla digitalt undervisningsmaterial. Reaktionerna har varit positiva, även om många frågor kvarstår.
Böcker har länge fungerat som primärt kursmaterial och källa till ny kunskap. Vi har läst i generationer och lärt oss att lita till det tryckta ordet. Men den tilliten har gradvis ersatts av Internets logik, där publiceringsvillkoren är helt annorlunda.

Kvalitet mot kvantitet

För några år sedan diskuterades Internets möjligheter som läromedel i termerna kvalitet mot kvantitet. Det sades att det visserligen fanns hur mycket information som helst på internet, men ingen kvalitetssäkring eller källhänvisning. Internet var helt enkelt en opålitlig källa. Då var böcker bättre, med tydliga källhänvisningar och förlag som ansvariga utgivare.
Men nu har pendeln vänt. Med iBook finns samma kvalitetssäkring och källhänvisning som med vanliga böcker. Pålitlighet är således inte längre ett problem, så nu diskuteras kvalitet ur andra synvinklar. Kvalitet i form av uppdaterad information, och kvalitet vad gäller den pedagogiska ansatsen. En vanlig kursbok har inte mer än text och bild att tillgå, medan en iBook utgår från ett interaktivt material.
De interaktiva inslagen leder till en djupare lärandeupplevelse då fler sinnen är aktiverade under lärandeprocessen. Därtill uppmuntrar iBooks elevens nyfikenhet och vilja att lära sig, då det går att klicka sig vidare till fördjupad information, kontrasterande information och andra infallsvinklar som kontextualiserar ämnet.

Digital utbildning är framtiden

Apple’s satsning kan förväntas ha stort inflytande på skolor och universitet världen över, och kommer därför påverka vårt sätt att hantera och relatera till böcker, det skrivna ordet och pedagogik. Men det betyder inte att iBooken är fulländad. Den är snarare ett viktigt steg mot en framtid där utbildning i allt större utsträckning bredrivs med hjälp av digitala medier.
Vår Knowledge Manager Christian Stenevi är redan upptagen med att testa iBooks publiceringsverktyg.
- Konceptet är minst sagt intressant, säger han, men inte ens Apple har nått hela vägen. Och det är bra! Utvecklingen med digital utbildning har allt att vinna på att många olika företag och organisationer engagerar sig i att hitta de bästa lösningarna.

Läs hela inlägget

Niklas är en av de som varit med från TicTacs begynnelsedagar. Han är även vår främsta backendutvecklare, vilket betyder att han bygger de system som våra utbildningar baseras på.
Mycket av jobbet handlar om att skapa databaser över våra kurser och deras användare. De används sedan som underlag när vi sätter långsiktiga strategier, både för egen del och tillsammans med kund.

Föredrar lagarbete

Niklas tycker mest om när han får jobba fram lösningar där målet är definierat medan vägen dit är oklar.

- Det är absolut roligast när jag får jobba tillsammans med en kund eller en bra projektledare och driva ett projekt från start till mål. Det är speciellt när processen är intakt på det viset, så att vi får hantera allt oförutsett tillsammans och hitta lösningar eftersom.

Chefen, polarna och friheten

I slutet av månaden tackar dock Niklas för sig och beger sig mot nya mål. Han ska sluta upp med en gammal kollega och jobba i ett mindre företag. Men det har inte varit ett lätt beslut att lämna TicTac och han ser tillbaka på många fina stunder.

- Mina bästa minnen härifrån är chefen, polarna och friheten.

Och saknaden kommer vara ömsesidig. Den som jobbat längst med Niklas Olofsson är Andreas. Han berättar om Niklas ökända arbetsbubbla, och nöjet att väcka honom ur den. Att ta en paus och prata musik med honom, googla gitarrer och drömma om att köpa dem – även om de redan har långt fler än de behöver. Andra medarbetare pratar om Niklas noggrannhet, och flera om hans pålitlighet. Carolina, den omnämna chefen, kallar honom TicTacs Carles Puyol.

- Niklas är en synnerligen kompetent medarbetare och en guldgruva för laget. Han är sin egen, och med en så självklar pondus att alla tycker om honom. Han är som Puyol i FC Barcelona, minst lika cool.

Läs hela inlägget